Maria Löfgren, verksamhetsledare för förhandlingsorganisationen FOSU, varför är universitetssektorn viktig för FOSU?
Universiteten utbildar största delen av FOSU-medlemmarna och de utgör också i övrigt grundpelaren i vårt samhälles kompetens och innovationer och därmed den ekonomiska tillväxten. Ur denna synvinkel är universitetssektorn ett slags flaggskepp för oss.
Vad innebär beredskap för stridsåtgärder? Varför behövs det?
Beredskap för stridsåtgärder innebär att när det gamla avtalet har löpt ut och förhandlingarna om det nya kör fast stöder medlemmarna uppnåendet av ett avtal genom påtryckningsåtgärder. Arbetsgivaren är då tvungen att överväga om konsekvenserna av påtryckningsåtgärderna tas eller om det är förnuftigare att framskrida mot ett avtal.
Vilka är de starka sidorna med universitetssektorns beredskap för stridsåtgärder?
Forskarsamhället har visat en stark samhörighet när det gäller och jag anser att den bekanta sloganen ”Vi är universitetet” beskriver denna samhörighet mycket väl. Till exempel Helsingfors universitets strejk 2018 var ett lyckat exempel på sammanhållning och lagliga påtryckningsåtgärder. I allmänhet sluts leden när det är tufft.
Hur kan medlemmarna förbereda sig på den kommande förhandlingsomgången?
Det är för det första viktigt att hänga med i vad förhandlingarna gäller och hur de framskrider. FOSU informerar efter varje förhandlingsmöte förtroendemännen och förbunden som i sin tur för hälsningarna vidare till medlemmarna. För det andra är det viktigt att var och en är beredd att försvara sina förmåner som en del av universitetsgemenskapen. Stridsåtgärder är den sista utvägen, men när man är tvungen att ta till denna åtgärd är det allvar. Då får det inte uppstå luckor i leden och var och en kan för sin del främja en god sammanhållning.
