Semesterpenningen är en förmån som facken har avtalat om

I universitetens kollektivavtal har det avtalats om att semesterpenningen är en rätt som tillhör alla. Den betalas baserat på rätten till semester. Att komma tillbaka till jobbet efter semestern är inget villkor för att semesterpenning och under vissa förutsättningar erhåller arbetstagaren semesterpenning också när anställningsförhållandet upphör.

Storleken på semesterpenningen är 4–6 procent av månadslönen multiplicerat med antalet hela semesterkvalifikationsmånader. För andra än de med månadslön är semesterpenningen 50 procent av semesterlönen. 

Man kan byta ut semesterpenningen till ledighet genom att komma överens om saken med arbetsgivaren. Semesterpenningen utbetalas tillsammans med lönen i julimånad. Den fastställs enligt den lön som den anställda har i juni.

När anställningsförhållandet upphör, betalas semesterpenning ut för alla de semesterdagar som arbetstagaren tjänat in fram till tidpunkten för anställningsförhållandets upphörande och för vilka arbetstagaren inte fått semesterpenning. Den semesterpenning som betalas ut i anslutning till att anställningsförhållandet upphör minskar till hälften från och med 1.8.2022, om anställningsförhållandet upphör till följd av att

  • arbetstagaren själv häver anställningsförhållandet under prövotid
  • arbetstagaren säger upp sig av någon annan anledning är pensionering
  • arbetsavtalet anses hävt (ArbetsavtalsL 8:3 §) eller
  • arbetsavtalet sägs upp eller hävs på grunder som har samband med arbetstagarens person (ArbetsavtalsL 7:1–2 §, ArbetsavtalsL 8:1 §), dock inte då uppsägningsgrunden har samband med att arbetstagarens arbetsförmåga minskat väsentligt och för lång tid (ArbetsavtalsL 7:2 § 2 mom. 1. punkten).

Två olika semesterkvalifikationer

Semesterns längd och sättet för genomförandet av semestern beror på huruvida arbetstagaren hör till undervisnings- och forskningspersonalen eller till den övriga sakkunnig- och stödpersonalen.

Undervisnings- och forskningspersonalen avtalar om arbetstiden i sin arbetstidsplan och hur arbetstiden används för de uppgifter som ingår i arbetsplanen. Den årliga arbetstiden är 1 612 timmar och arbetstagaren har alltså själv ansvaret för att arbetsplanen blir genomförd och för att planera sin arbetstid. Tid som inte är avtalad som arbetstid i arbetstidsplanen är arbetstagarens fritid och exempelvis semester.

Om semester för personal som inte är undervisnings- och forskningspersonal har det avtalats att en kalendervecka förbrukar fem semesterdagar och en semesterkvalifikationsmånad är en kalendermånad under vilken man har arbetat minst 14 dagar eller 35 timmar. Längden på semestern beror på hur länge anställningen har varat. Om man har arbetat i minst 15 år är man berättigad till 38 dagar semester. Till tjänstgöringstiden räknas även arbete man har utfört vid ett annat universitet än det egna, vid statens forskningscentral, för staten samt i övriga uppdrag som väsentligen är kopplade till arbetet. Även sjukledighet och inkomstrelaterad familjeledighet räknas till tjänstgöringstiden. I anställningar som varat över ett år men under 15 år är antalet semesterdagar 30.

Semesterpenningen är en förmån som facken har avtalat om